Är så dags för ett barnmorske besök imorrn. Första sen inskrivningen, kändes som evigheter tills det var dags för ett besök men nu har det så blivit dags. Får se då hur allt är som. Är så trött & orkeslös & så har jag rätt mycket känningar av vad jag antar är foglossningar. Känns inge skoj att beklaga sig men förra veckan var jag så trött & slut & hade ont så jag grinade nästan varje kväll. Är inte van att ha noll energi, då all energi gått åt till att försöka göra mitt jobb när jag arbetar. Men ska det vara så att man inte ska orka nåt på kvällen? Bara sova? Å så har jag så ont nu att jag bara vilar mig efter jobbet, samma dör vill ju göra det jag ska på jobbet men sen när jag väl går utanför dörr på jobbet orkar jag knappt gå till bilen. Jag som hade längtats efter att jobba i Nyland igen så jag kunde gå/cykla till jobbet, Men tjo fick jag, är bara till att ta bilen. För jobba på förskola så går man rött mycket på en dag, typ hela tiden. Å så blir det en hel del lyft å sånt när det ska bytas blöjor & dyl. Vill ju ta min del av ansvaret så jag lägger inte över sånt på annan personal. Vilket dom jag jobbar med säkert inte hade haft nåt emot men det går emot mina principer. Jobbar jag så ska jag göra mina arbetsuppgifter. Men det är privatlivet som bli lidande, hemmet görs det inte så mycket åt nu. Å jag VILL ha ork & lust att göra nåt hemma & inte bara ligga som en zombie i soffan & inte kunna gå. Inte ens en kort prom med voff. Undviker att gå i trappor & sånt för att det gör extra ont då.
Ska höra med bm imorrn om tips man kan göra för att det ska bli bättre. Vill ju att graviditeten ska vara sådär underbar & man ska gå omkring med rosig hy & bara le & tycka allt är underbart. haha Men så känns det verkligen inte. Och så känns det så fel att beklaga sig, som att man inte ska ha rätt till det utan att det ska vara det där underbara. Som jag verkligen längtat efter så länge att bli gravid så får jag skuldkänslor när jag känner negativa tankar. Å när orken försvinner & bara tårarna finns så får jag ännu mer skuldkänslor för att jag inte orkar. Kvinnor har ju fött barn i alla tider, å många har det riktigt illa så därför känns det inte berättigat att klaga. Så nu har jag iaf klagat av mig här.
Ska prata med barnmorskan imorrn & se om hon har nå tips hur livet kan bli uthärdigare. För ´jag vill ha lite ork att kunna göra nåt förutom att ligga & sova på soffan hela kvällarna & ha ont.
Annars så känns det såklart helt underbart, haha. Känna ett litet liv växa inom mig. Känna rörelserna. Det gör att jag inte borde beklaga mig, därför jag oxå får dåligt samvete.
På hemmafronten så har älskling & svärfar börjat med lite renovering på övervåningen. Det har fattats lister på en del ställen, så nu är det lister runt dörrs i datarummet, runt fönstret i trappan, nere i trappan mot hallen, fönsterfoder & lister uppsatta i klädrummet. Väggen i blivande barnrummet är igenbyggd & taket fixat & även lister uppsatt. hihi va fort det går bara det händer liksom.
Nä nu ska jag försöka sova. Vaknar varje gång jag ska vända mig för det gör så ont, så får se hur mycket jag får sova inatt. Har öppning imorrn så ska ju upp fem.
Natti natti alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar